Tb diaC3 47 - Slottsbebyggelse
Färgdia.
Från Ingmar Bergmans filminspelning "Viskningar och rop" i Näsby slott nov. 1971.
Från Ingmar Bergmans filminspelning "Viskningar och rop" i Näsby slott nov. 1971.
Objekttyp
Samling
Titel
Tb diaC3 47 - Slottsbebyggelse
Museikod
Tb
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
diaC3
Littera / subnummer
47
Realnummer 1
361
Ämne 1
Slottsbebyggelse
Realnummer 2
546
Ämne 2
Filminspelning
Realnummer 3
0
Realnummer 4
0
Realnummer 5
0
Anmärkning
Första gången namnet Näsby gods omnämns är år 1281 i ett s.k. diplom (gåvobrev) från Erik, (bror till Magnus Ladulås) till Strängnäs domkyrka. Andra namnkunniga ägare har varit Bo Jonsson Grip, unionsdrottningen Margareta och Sten Sture d.ä. Mellan 1527-1685 var godset i Vasaättens ägo.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Mästerregisören och filmskaparen Igmar Bergmar fick med sin film "Viskningar och rop" in Näsby på världscenen. Under hösten 1971 spelades denna film in i parken och inne i huvudbyggnaden. Omfattande och skickligt gjorda scenuppbyggnader skapade en rad suggestiva miljöer som fond för den ödesmättade men praktfulla handling som utgör filmens stomme. Genomgående är den röda färgen i olika nyanser som ackompanjerar handlingen. Fortfarande finns denna färg i olika schatteringar kvar i flera rum, något som förundrar besökare.
Bergmans filmiska epos ger knappast någon uppfattning om gården som sådan. Interiörtagningarna skulle nästan lika gärna vara tagna i ateljé, medan däremot parkscenerna har en skönhet, sådan man är van vid från andra filmer, signerade mäster Bergman.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Mästerregisören och filmskaparen Igmar Bergmar fick med sin film "Viskningar och rop" in Näsby på världscenen. Under hösten 1971 spelades denna film in i parken och inne i huvudbyggnaden. Omfattande och skickligt gjorda scenuppbyggnader skapade en rad suggestiva miljöer som fond för den ödesmättade men praktfulla handling som utgör filmens stomme. Genomgående är den röda färgen i olika nyanser som ackompanjerar handlingen. Fortfarande finns denna färg i olika schatteringar kvar i flera rum, något som förundrar besökare.
Bergmans filmiska epos ger knappast någon uppfattning om gården som sådan. Interiörtagningarna skulle nästan lika gärna vara tagna i ateljé, medan däremot parkscenerna har en skönhet, sådan man är van vid från andra filmer, signerade mäster Bergman.
Nummer i bildserie
0
Material 1
Plast
Motivkategori
Interiör
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Stockholms
Motiv - Kommun
Nykvarn
Motiv - Socken
Taxinge
Motiv - Ort
Näsby
Format
5,5X5,5
Bildtyp
Diapositiv
Källhänvisning
hämtad 18 juli 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/50687.
Bidra med mer information - här kan du skriva