Tb diaC4 64
Färgdia.
Tynnelsö slott , blinderingar och fönster.
Tynnelsö slott , blinderingar och fönster.
Objekttyp
Samling
Museikod
Tb
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
diaC4
Littera / subnummer
64
Realnummer 1
0
Realnummer 2
361
Ämne 2
Slottsbebyggelse
Realnummer 3
0
Realnummer 4
0
Realnummer 5
0
Anmärkning
Tynnelsö slott härör ur en tidigare medeltidsborg, vilken fungerade som biskopshus. Denna borg byggdes om till kungligt slott under hertig Karls (sedemera Karl IX) inrådan. Redan tidigare hade Gustav Vasa bott där, och legenden hävdar att det var här som kungens andra hustru, Margareta Leijonhufvud skulle ha dött i en kammare på slottet.
Hertig Karls ombyggnationer på den medeltida biskopsborgen omfattade tornlika utbyggnader i söder, väster, och norr. Det norra byggdes för husets nya huvudtrappa, men innehåller också några rum, däribland den kammare, som falskeligen utpekades som Margaretas dödsrum. I det inre gjordes stora arbeten. Rummen försågs med renässanstak med kasetter och speglar. Överst på väggarna målades ännu bevarade friser, nerdest imiterades i målning sådana draperier, som brukade hängas upp runt väggarna vid festliga tillfällen för att stänga fukten och kylan borta från rummen. Dörrarna snickrades med inläggningar av olika träslag och golven lades i parkett. Av de medeltida utrymmena kvarsrstod några tegelvälvda rum.
Tiden gick såsmåningom hårt åt Tynnelsö. År 1725 begagnades det som likvid för en del av den väldiga skuldsumma, som Karl XII ådragit svenska staten genom att låna pengar av en omätligt rik kosacköverste. Hans maka Anna Woynarowska kom till Sverige för att inkassera dessa tillgodohavanden, och då fick hon bland mycket annat även Tynnelsö. När hon tröttnade på Sverige, sålde hon gården till Fredrik I men lät dess förinnan riva bort koppartaket för att sälja metallen.
Efter den tiden kom slottet säkerligen aldrig att bebos. Karl IX:s höga renässansgavlar togs ned och huset kom mycket nära ruinstadiet. År 1940 skänktes det till Vitterhetsakademien, som under årens lopp successivt restaurerat exteriör och enstaka interiörer. En del av inredningen hade emellertid borttagits under 1800-talet. Så hade ett vackert tak passat in i Gripsholm vid dess 1890-talsrestaurering, och ett annat tak jämte dörr hade skänkts till Nordiska museet. Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Hertig Karls ombyggnationer på den medeltida biskopsborgen omfattade tornlika utbyggnader i söder, väster, och norr. Det norra byggdes för husets nya huvudtrappa, men innehåller också några rum, däribland den kammare, som falskeligen utpekades som Margaretas dödsrum. I det inre gjordes stora arbeten. Rummen försågs med renässanstak med kasetter och speglar. Överst på väggarna målades ännu bevarade friser, nerdest imiterades i målning sådana draperier, som brukade hängas upp runt väggarna vid festliga tillfällen för att stänga fukten och kylan borta från rummen. Dörrarna snickrades med inläggningar av olika träslag och golven lades i parkett. Av de medeltida utrymmena kvarsrstod några tegelvälvda rum.
Tiden gick såsmåningom hårt åt Tynnelsö. År 1725 begagnades det som likvid för en del av den väldiga skuldsumma, som Karl XII ådragit svenska staten genom att låna pengar av en omätligt rik kosacköverste. Hans maka Anna Woynarowska kom till Sverige för att inkassera dessa tillgodohavanden, och då fick hon bland mycket annat även Tynnelsö. När hon tröttnade på Sverige, sålde hon gården till Fredrik I men lät dess förinnan riva bort koppartaket för att sälja metallen.
Efter den tiden kom slottet säkerligen aldrig att bebos. Karl IX:s höga renässansgavlar togs ned och huset kom mycket nära ruinstadiet. År 1940 skänktes det till Vitterhetsakademien, som under årens lopp successivt restaurerat exteriör och enstaka interiörer. En del av inredningen hade emellertid borttagits under 1800-talet. Så hade ett vackert tak passat in i Gripsholm vid dess 1890-talsrestaurering, och ett annat tak jämte dörr hade skänkts till Nordiska museet. Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Nummer i bildserie
0
Material 1
Plast
Motivkategori
Interiör
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Södermanlands
Motiv - Kommun
Strängnäs
Motiv - Socken
Överselö
Motiv - Härad
Selebo
Motiv - Ort
Tynnelsö
Format
5,5X5,5
Bildtyp
Diapositiv
Källhänvisning
“Tb diaC4 64,” Torekällbergets museum, hämtad 25 april 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/51081.
Bidra med mer information - här kan du skriva