Tb diaC3 31 - Hästtransport
S/V dia.
Vägen från stationen till slottet, kyrkan i bakgrunden.
Vägen från stationen till slottet, kyrkan i bakgrunden.
Objekttyp
Samling
Titel
Tb diaC3 31 - Hästtransport
Museikod
Tb
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
diaC3
Littera / subnummer
31
Realnummer 1
492
Ämne 1
Hästtransport
Realnummer 2
493
Ämne 2
Vagn
Realnummer 3
795
Ämne 3
Kyrka
Realnummer 4
491
Ämne 4
Landsväg
Realnummer 5
241
Anmärkning
Första gången namnet Näsby gods omnämns är år 1281 i ett s.k. diplom (gåvobrev) från Erik, (bror till Magnus Ladulås) till Strängnäs domkyrka. Andra namnkunniga ägare har varit Bo Jonsson Grip, unionsdrottningen Margareta och Sten Sture d.ä. Mellan 1527-1685 var godset i Vasaättens ägo.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Första gången namnet Näsby gods omnämns är år 1281 i ett s.k. diplom (gåvobrev) från Erik, (bror till Magnus Ladulås) till Strängnäs domkyrka. Andra namnkunniga ägare har varit Bo Jonsson Grip, unionsdrottningen Margareta och Sten Sture d.ä. Mellan 1527-1685 var godset i Vasaättens ägo.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Den första kända kyrkobyggnaden i Taxinge tillkom på 1640-talet. Det var en träkyrka donerad av Strängnäsbiskopen Johannes Mattiae. På 1690-talet lät den dåvarande godsägaren uppföra en kyrkobyggnad i sten på samma plats som dagens kyrka. Den nuvarande byggnaden stod klar 1863, uppförd efter ritingar av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Kyrkan har delvis kvar murverk från den äldre byggnaden och uppfördes i nygotik, vilket inte var vanligt i Södermanland. Den märkliga tornspiran är inspirerad av Riddarholmskyrkans spira, båda göts vid Åkers Styckebruk som då tillhörde ägarna av Näsby. På berget norr om kyrksn står klockstapeln från 1869.
Järnvägen kom till Taxinge 1885. Ägarna till Näsby gods ville ha järnvägen så nära gården som möjligt vilket påverkade dragningen av densamma. Ägarna lyckades få järnvägsbolaget att bygga linjen med en sväng åt nordost så att den kom nära huvudgården Näsby. De snabbare transporterna möjliggjorde fördelaktig mejeriproduktion, vilket skedde i stor omfattning.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Första gången namnet Näsby gods omnämns är år 1281 i ett s.k. diplom (gåvobrev) från Erik, (bror till Magnus Ladulås) till Strängnäs domkyrka. Andra namnkunniga ägare har varit Bo Jonsson Grip, unionsdrottningen Margareta och Sten Sture d.ä. Mellan 1527-1685 var godset i Vasaättens ägo.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Den första kända kyrkobyggnaden i Taxinge tillkom på 1640-talet. Det var en träkyrka donerad av Strängnäsbiskopen Johannes Mattiae. På 1690-talet lät den dåvarande godsägaren uppföra en kyrkobyggnad i sten på samma plats som dagens kyrka. Den nuvarande byggnaden stod klar 1863, uppförd efter ritingar av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Kyrkan har delvis kvar murverk från den äldre byggnaden och uppfördes i nygotik, vilket inte var vanligt i Södermanland. Den märkliga tornspiran är inspirerad av Riddarholmskyrkans spira, båda göts vid Åkers Styckebruk som då tillhörde ägarna av Näsby. På berget norr om kyrksn står klockstapeln från 1869.
Järnvägen kom till Taxinge 1885. Ägarna till Näsby gods ville ha järnvägen så nära gården som möjligt vilket påverkade dragningen av densamma. Ägarna lyckades få järnvägsbolaget att bygga linjen med en sväng åt nordost så att den kom nära huvudgården Näsby. De snabbare transporterna möjliggjorde fördelaktig mejeriproduktion, vilket skedde i stor omfattning.
Nummer i bildserie
0
Material 1
Plast
Motivkategori
Landskap
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Stockholms
Motiv - Kommun
Nykvarn
Motiv - Socken
Taxinge
Motiv - Ort
Näsby
Format
5,5X5,5
Bildtyp
Diapositiv
Källhänvisning
hämtad 1 juli 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/50676.
Bidra med mer information - här kan du skriva