Tb diaC3 35 - Slottsbebyggelse
Färgdia.
Lusthuset på udden, "Vattenkiosken".
Lusthuset på udden, "Vattenkiosken".
Objekttyp
Samling
Titel
Tb diaC3 35 - Slottsbebyggelse
Museikod
Tb
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
diaC3
Littera / subnummer
35
Realnummer 1
361
Ämne 1
Slottsbebyggelse
Realnummer 2
345
Ämne 2
Lusthus
Realnummer 3
0
Realnummer 4
0
Realnummer 5
0
Anmärkning
Första gången namnet Näsby gods omnämns är år 1281 i ett s.k. diplom (gåvobrev) från Erik, (bror till Magnus Ladulås) till Strängnäs domkyrka. Andra namnkunniga ägare har varit Bo Jonsson Grip, unionsdrottningen Margareta och Sten Sture d.ä. Mellan 1527-1685 var godset i Vasaättens ägo.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar som ägdes av släkten Wahrendorff .
När Näsby var som störst var, godset det tredje största i Södermanland.
Godset har varit känd för sin produktion och export av havre, b.la. till Storbrittannien och Tyskland.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813, efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell. Han står även bakom byggnader som landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.
Redan på 1600-talet hade Näsby en omtalad och påkostad park och trädgård. Sitt nuvarande utseende bör parken ha fått 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppgift att rita den nya anläggningen. Parken kom att bestå i en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning.
För allmänheten tillgängliga etableringar är den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan några år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Nummer i bildserie
0
Material 1
Plast
Motivkategori
Byggnad
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Stockholms
Motiv - Kommun
Nykvarn
Motiv - Socken
Taxinge
Motiv - Ort
Näsby
Format
5,5X5,5
Bildtyp
Diapositiv
Källhänvisning
“Tb diaC3 35 - Slottsbebyggelse,” Torekällbergets museum
hämtad 9 juli 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/50672.
hämtad 9 juli 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/50672.
Bidra med mer information - här kan du skriva