TB diaB3 70 - Herrgård
Färgdia.
Hanstavik, ekotemplet.
Hanstavik, ekotemplet.
Objekttyp
Samling
Titel
TB diaB3 70 - Herrgård
Museikod
TB
Bildnr / samlingsnr / inventarienr
diaB3
Littera / subnummer
70
Realnummer 1
342
Ämne 1
Herrgård
Realnummer 2
343
Ämne 2
Lusthus
Realnummer 3
0
Realnummer 4
0
Realnummer 5
0
Anmärkning
Göran Gelotte föddes 1936 i Södertälje. Vid sidan av teoretiska kunskaper i fotokonsten fick han sin praktiska utbildning hos Fritz Pettersson. Under 1950- och 1960-talen gjorde han uppdragsfotografering för museets räkning. Från och med 1969 anställdes han vid museet för att svara för merparten av institutionens dokumentations och reproduktionsfotografering.
Gården Hanstavik är känd sedan medeltiden, då under namnet Hansta. Gården fick sin nuvarande utformning under mitten av 1600-talet. Den ägdes då av generaltulldirektören Wilhelm Drakenhielm som bl.a. uppförde huvudbyggnaden. Med all sannolikhet är den ritad av den berömda arkitekten Jean de la Vallée ( gift med Drakenhielms syster). Byggnaden finns med i Erik Dahlbergs praktverk Suecia antiqua et Hodierna. Erik Dahlberg var gift med Drakenhielms dotter. Huset är uppfört av sten i tre våningar men ter sig numera, sedan taket förstördes vid en eldsvåda 1799, helt annorlunda än på Suecia-sticket.
Under seklernas gång har Hanstavik innehafts bl.a. av medlemmar ur släkterna Lilliencrona, Brahe, Oxenstierna och Sparre. Bland dem som kanske betytt mest för godsets utveckling kan nämnas kammarrådet Nils Dufva som ägde gården från 1809 fram till sin död 1848. Han var bördig från Osby i Skåne och förvärvade en ansenlig förmögenhet genom egendomsaffärer. Gården såldes 1852 av Dufvas änka till släkten Sparre och Hanstavik övergick omkring 1870 till generaldirektören för fångvårdsväsendet , Fridolf Almqvist.
Nils Dufva lät på sin tid namnge en del av gårdens underlydande torp efter trakter i Finland. Därför har många av Hanstaviks torp, numera uthyrda till fritidsbostäder, namn som Savolax, Nyland, Karelen m.fl. Under första delen av 1800-talet hörde även den östra granngården Vasa till Hanstavik varom namnet och dess torp Uleåborg, Viborg m.fl. bär vittne.
Till gårdsbebyggelsen på Hanstavik hör de båda flyglarna vid sjön, uppförda i sten och av en halvvåningstyp. Liksom de två personalbyggnaderna är flyglarna sannolikt uppförda i slutet av 1700-talet. Ekonomibyggnaderna domineras av det magnifika spannmålsmagasiet, uppfört år 1868. År 1904 inköptes Hanstavik från släkten Almqvist av byråchefen vid lantbruksstyrelsen, Fredrik Egerström, vars ättlingar nu äger och bebor gården. Hanstaviks marker är rika på fornlämningar. Bl.a. finns här en dommarring från 500-talet e.Kr. Den är belägen ca 600 meter från huvudbyggnaden. Gårdens marker och skog sköts på ett ekologiskt föredömligt sätt.
Gården Hanstavik är känd sedan medeltiden, då under namnet Hansta. Gården fick sin nuvarande utformning under mitten av 1600-talet. Den ägdes då av generaltulldirektören Wilhelm Drakenhielm som bl.a. uppförde huvudbyggnaden. Med all sannolikhet är den ritad av den berömda arkitekten Jean de la Vallée ( gift med Drakenhielms syster). Byggnaden finns med i Erik Dahlbergs praktverk Suecia antiqua et Hodierna. Erik Dahlberg var gift med Drakenhielms dotter. Huset är uppfört av sten i tre våningar men ter sig numera, sedan taket förstördes vid en eldsvåda 1799, helt annorlunda än på Suecia-sticket.
Under seklernas gång har Hanstavik innehafts bl.a. av medlemmar ur släkterna Lilliencrona, Brahe, Oxenstierna och Sparre. Bland dem som kanske betytt mest för godsets utveckling kan nämnas kammarrådet Nils Dufva som ägde gården från 1809 fram till sin död 1848. Han var bördig från Osby i Skåne och förvärvade en ansenlig förmögenhet genom egendomsaffärer. Gården såldes 1852 av Dufvas änka till släkten Sparre och Hanstavik övergick omkring 1870 till generaldirektören för fångvårdsväsendet , Fridolf Almqvist.
Nils Dufva lät på sin tid namnge en del av gårdens underlydande torp efter trakter i Finland. Därför har många av Hanstaviks torp, numera uthyrda till fritidsbostäder, namn som Savolax, Nyland, Karelen m.fl. Under första delen av 1800-talet hörde även den östra granngården Vasa till Hanstavik varom namnet och dess torp Uleåborg, Viborg m.fl. bär vittne.
Till gårdsbebyggelsen på Hanstavik hör de båda flyglarna vid sjön, uppförda i sten och av en halvvåningstyp. Liksom de två personalbyggnaderna är flyglarna sannolikt uppförda i slutet av 1700-talet. Ekonomibyggnaderna domineras av det magnifika spannmålsmagasiet, uppfört år 1868. År 1904 inköptes Hanstavik från släkten Almqvist av byråchefen vid lantbruksstyrelsen, Fredrik Egerström, vars ättlingar nu äger och bebor gården. Hanstaviks marker är rika på fornlämningar. Bl.a. finns här en dommarring från 500-talet e.Kr. Den är belägen ca 600 meter från huvudbyggnaden. Gårdens marker och skog sköts på ett ekologiskt föredömligt sätt.
Nummer i bildserie
0
Material 1
Plast
Motivkategori
Byggnad
Motiv - Land
Sverige
Motiv - Län
Stockholms
Motiv - Kommun
Nykvarn
Motiv - Socken
Turinge
Motiv - Härad
Hanstavik
Motiv - Ort
Nykvarn
Format
5,5X5,5
Bildtyp
Diapositiv
Källhänvisning
hämtad 30 juni 2024, https://tb.kulturhotell.se/items/show/49705.
Bidra med mer information - här kan du skriva